För någon som aldrig satt sin fot inne på Old Trafford kastar Malcolm Glazer en utomordentligt stor skugga över hela Manchester United. Men det är sannolikt inte en skugga som lämnar United-fansen med en enorm saknad och sorg nu när deras ägare gått ur tiden. Det blir säkerligen inte sorg av den typ som sågs när George Best tog sitt sista andetag i november 2005.
Sex månader innan Geroges, förmodligen Uniteds bästa spelare genom tiderna, sista andetag hade Glazer genomfört och avslutat ett övertagande som var det mest kontroversiella klubbköpet i brittisk idrott. Glazers förvaltarskap delade Uniteds fans i två läger. Ett mindre, ett större.
Några var ambivalenta, men majoriteten protesterade häftigt emot hans uppköp. Till och med gamla spelarikoner så som David Beckham visade öppet sitt missnöje med den nya ägaren genom att ha på sig en gröngul halsduk som var klubbens första färger. En maktdemonstration på sitt sätt.
En annan missnöjesyttring var alla de supportrar som helt enkelt valde att överge sin favoritklubb för att istället bilda en egen förening. De som ansvarar för den nystartade klubben FC United of Manchester, som huserar i Moston i Greater Manchester, hävdar att klubben inte bildades i ett direkt svar på att Glazer tagit över klubben, men indirekt eftersom uppköpet resulterade i en ökad globalisering av fotbollen, vilket ökade avståndet mellan supportrar och dess klubbar. Men ändå faktumet att det supporterägda lagets första match spelades 2005, bara några veckor efter övertagandet och före George Bests bortgång.
Anledningen till all motvilja? Kort och gott: Pengar.
Att köpa ut större aktieägare John Magnier och JP McManus var Glazer snabbt i i färd med att slutföra en 790 miljoner pund stort övertagande genom klubbens egen pengar. Detta listiga Krösus-tänk gjorde att förskräckta supportrar tog sig till Old Trafford samma kväll som affären slutfördes för att uttrycka sitt missnöje. Följden för den nya ägarfamiljen blev att tre av Glazers sex barn fick föras ut i smyg via en skåpbil för att inte riskera sin egen säkerhet.
Förutom att en 525 miljoner pund stor skuld dumpades på klubbens egen balansräkning efter övertagandet, beräknas runt 696 miljoner pund ha används genom räntebetalningar, bankavgifter och återbetalning av skulder.
United gick från att vara den rikaste klubben i världen till att vara klubben som är skyldig mest pengar. Ändå har en finansiell undergång, som spåddes klubben av så många, uteblivit.
Glazer hade rätt i sin bedömning av United som en kassako. En klubb som kunde generera enorma summor i kommersiella intäkter. Genom att anta en franchise-baserad metod för sin kommersiella verksamhet, öppnade United dörren till oändliga rikedomar. Ed Woodward, vice ordförande, som var med och genomförde Glazers övertagandet, satte igång att maximera klubben utanför gräsmattan. Det genomfördes sponsoravtal med flygbolag, däckföretag , urmakare och tog Uniteds varumärke till varje liten vrå av världen.
Tankarna om en fotbollsklubb som ett varumärke även utanför fotbollen är något som alla andra stora klubbar följt efter. Tillsammans med att Sir Alex Ferguson fortsatte vinna titlar gjorde Glazer till en ännu mer rik affärsman. Mellan 2007 och 2009 vann United tre Premier League-titlar, lyfte en Champions League-buckla och var i final i ytterligare en Champions League-final och nådde semifinal i en tredje upplaga. Storlaget vann dessutom ligacupen, spelade i en FA cup-final och nådde semifinal i samma cup. Den representerade den mest produktiva treåriga sejour i klubbens historia. Ytterligare två Premier League-titlar vanns innan Ferguson tackade för sig efter den mest briljanta tid som någon manager haft i en klubb.
Sir Alex var själv en ivrig förkämpe för Glazer-regimen och prisade upprepade gånger amerikanerna för deras förvaltarskap. Långvariga VD:n David Gill, som hade motsatt sig Glazer övertagandet som ”potentiellt skadlig” valde ändå att stanna kvar när affären undertecknades, sa 2012 att de som behöll sin offensiv mot ägarna var pessimister, ”anti-folk”.
Men många United fans valde ändå att se bortom alla titlar som vunnits. Supportrarna föredrog att ifrågasätta den relativa bristen på utgifter för en trupp som skulle komma att bli allt mer otillräcklig för att matcha stora rivaler som Chelsea och Manchester City.
Genom allt detta ovanstående höll sig Glazer borta och kommenterade sällan någonting överhuvudtaget. Från början var det ett aktivt val, så småningom för hans dåliga hälsa. Vid någon punkt gjorde Glazer ett par få offentliga framträdanden. För att antingen förklara eller försvara sina handlingar. Äganderätten till United har för länge sedan överförts till Glazers sex barn och mycket tyder på att klubben kommer att fortsätta på
den inslagna vägen.
Glazers död skakar United under en i övrigt osäker tid för klubben på fotbollsplanen sedan 2005, med David Moyes som sparkades efter mindre än en säsong vid rodret. Klubben slutade på sin sämsta ligaplacering på nästan 25 år.
För detta kommer vissa direkt ge Glazer skulden. Andra föredrar att föreställa sig att han överhuvudtaget aldrig existerat.
Glazer kommer inte att saknas av gräsrötterna i Manchester United, men han kommer aldrig att glömmas.
För de flesta fotbollsintresserade i Europa är Glazer säkerligen en man som har ett ofantligt stort minuskonto. I sitt hemland, USA, betraktas Malcolm som ett positivt tal. En stor och framgångsrik affärsman.
Flaggor vajade på halv stång hos Tampa Bay Buccaneers, den amerikanska fotbollsklubben han också ägde, medan spelare och ledare hedrade honom i varma hyllningar.
Bucs lyfte Super Bowl i Glazers förvaltarskap under 2002. Även deras nya stadion var hans förtjänst, vilket fick många amerikaner att se honom som en stor man.
Även om Glazer-familjen var lika ovilliga att uttala sig offentligt hade Tampa bara gott att säga om dem. Något som aldrig kommer att upprepas i Manchester.
Sanningsvittnet 