Är det så mycket begärt?


Varför är fotbollsspelare så dålig på inkast? Tänk på det. Under en och samma fotbollsmatch är andelen misslyckande inkast chockerande hög. Problemet äro tredelat.

Vi börjar med den kanske mest uppenbara anledningen till den ofärdighet bland de överbetalda pojkspolingarna.

Överskott av ambition. Tänk dig själv, en lagkamrat står omarkerad fem meter från inkastaren, så det är väl bara att kasta bollen på hans fötter, få en one touch retur och sedan är bollen både i laget och i spel. Men nej. Den ambitiöse inkastaren föraktar en så simpel och enkel lösning. Han filosoferar sig till nya möjligheter. Långt till vänster, eller strax bortom inkastarens skicklighet står en annan lagkamrat omgiven av tre motståndare. Filosofin, som bara han själv förstår är ändå för honom både genialisk och tillräcklig. Han kastar iväg bollen i den riktningen och det andra laget tackar filosofen och tar bollen i sin besittning.

Allmän trötthet. Inkastaren är eventuellt på väg att göra något konstruktivt med bollen samtidigt som han lägger filosofin åt sidan. Men hans lagkamrater ger honom inte den möjligheten. De står och är trötta på betryggande avstånd. ”Vill han bli av med bollen får han kasta någon annan, jag är för trött”. För, hur många gånger han mar inte sett inkastaren ta ena handen från bollen för att peka mot de öppna ytorna. Medspelarnas främsta svar på detta är att bara stå kvar och stirra på honom. Efter några nervösa ögonblick blir så småningom bollen inslungad på något slumpmässigt sätt och det andra laget tar tacksamt emot bollen.

Förlamning genom analys. En extrem form av tvekan induceras av en av de två tidigare faktorerna. Ibland bara kan inte inkastaren fatta ett beslut. Oavsett om det beror på grund av sin egen ambition, hans lagkamrater trötthet eller, i några få fall, ett djupt rotat psykiska funktionshinder. Symtom här inkluderar spastisk och obegripliga gester med en hand, snabba panikslagna nackspasmer samtidigt som utstående ögon frenetiskt försöker få åtminstone medspelarna att fatta ett beslut åt honom. Även här blir bollen så småningom bollen inslungad efter några nervösa ögonblick. Med samma utgång. Motståndarlaget tar tacksamt emot bollen.

Det som gör det så spännande med denna oduglighet varierar faktiskt inte så mycket beroende på digniteten av matchen och lagen. Det är egentligen ingen större skillnad på en Premier League-match mellan några av the big four jämfört med ett division tre derby i Linköping.

För, ingen verkar besväras av inkastfelen. När en spelare ignorerar en lagkamrat bredvid honom och kastar iväg bollen ser tränaren bara passivt på. Bland alla inblandade verkar det finnas en fast förväntan att ett inkast ändå kommer att resultera i att motståndaren får bollen.

Kanske är förklaringen så enkel som att fotbollen bygger på just FOT-bollen. Hjärnkapaciteten går år att göra det rätta med bollen och fötterna samtidigt som ettriga motspelare sparkar dig på smalbenen. Det finns alltså inget kognitivt överskott till att tänka på vad man ska ta sig till med händerna. Se bara på målvakterna, där är problemet det motsatta…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: