En klubb från staden Ryssland glömt

Trots den tidigare texten om Landsfadern Putin har Ryssland en rik historia. Då är det heller inte speciellt förvånande att det finns vissa historier som i stort sett är oändliga. Den här berättelsen handlar om en sådan historia och de som har varit med och skrivit den är också de som håller historien vid liv.


Längs med den sydöstra järnvägen från Moskva, någonstans mellan huvudstaden och krigsmonumenten i Volgograd ligger staden Tambov. Det är en liten stad med lite dryg 30 000 invånare. Under delar av Sovjet styret var staden någonting styret ville gömma undan.

Alexander Antonov var en man övertygad partikamrat i Bolsjevikpartiet som stod bakom revolutionen 1917. Under inbördeskriget införde den nya regeringen, med Lenin i spetsen, en kraftfull spannmåls rekvisition från landsbygden. Det fick Alexander Antonov att tvivla på sin övertygelse. Snart blev han en av många desillusionerade och besvikna anhängare till revolutionen. Tre år efter oktoberrevolutionen utgjorde den här gruppen en organiserad milis som var tillräckligt för att de lokala bolsjevikerna skulle begära förstärkning från Moskva. Rebellerna lyckades att, under sken av att vara partianslutna bönder, störta det nyligen bildade systemet. Istället infördade gruppen sitt eget maktsystem med en egen politik för jordreform och fullständig rösträtt.

När väl Lenin och övriga styret fick upp ögonen för bluffen i Tambov skickades Röda armén till byn. Det tog över ett år för den stora armén att besegra bönderna. Under slutet av kriget mellan Sovjetunionen och Polen skickades sovjetiska krigshjälten Marskalk Tuchatjevskij till Tambov för att fortsätta döda meningsmotståndare. Genom offentliga avrättningar och primitiva kemiska vapen var två av vägarna Tuchatjevskij fick död på byborna. Naturligtvis var bolsjevikerna snabba med att inte nämna Tambov-rebellerna, strunta i historian och ta bort rebellerna från det centralstyrda kollektivet och dess minnen av inbördeskriget. Tambov förblev en stad som inte mycket var förknippat med för den vanlige sovjetiske medborgaren. Tambov blev bland annat födelseorten till kompositören Sergei Rachmaninov, inte mycket mer än så.


Det idrottsliga livet gick relativt obemärkt förbi när det kommer till Tambov. Även om Anastasia och Arina Radinova valt att representera Australien i tennis är Tambov som födelseort något stolt över systrarna ändå. Men den lilla staden, utan någon direkt fotbollshistoria, har ändå lyckats fostra två av Rysslands mest spännande spelare under de senaste åren.

Det lokala laget Spartak Tambov är ingalunda ett lag som fostrar spelare för att sedan bli av med dem. En vanlig syn som speglar de flesta lite mindre ligorna och lagen med lite mindre status. Spartak Tambov slutade förra säsongen på trea från slutet i andra divisionen. Tackvare en urusel säsong av Nika Moskva, som lyckades med konststycket att förlora alla utom tre matcher som spelades lika, och Znamya-Truda, som bara lyckades skrapa ihop elva poäng.

Nu i år består divisionen bara av 14 lag och Spartak klarar återigen sitt kontrakt utan att på något sätt imponera. Laget styrs av Vladimir Kovylin som har tillbringat hela sin karriär i klubben. Kovylin har varit i klubben i 36 år. Som spelare, assisterande tränare och huvudtränare. Stabilitet kanske du tycker, men hans brist på ambition är något som tycks ha satt sig i väggarna i hela laget och staden.


Trots den långa perioden av andefattig fotboll i Spartak Tambov har de lyckats fostra spelare som Yuri Zhirkov, för närvarande i Anzhi Makhachkala och tidigare i CSKA Moskva och Chelsea. Zhirkov började sin karriär i Spartak Tambovs ungdomslag och blev uppflyttad till a-laget som 18-åring under 2001. Han gjorde mål i var tredje mach vilket fick arméklubben CSKA att 2003 få upp ögonen för den unge vänsteryttern. Han är en levande legend i Tambov och passar in som en riktig Tambov-bo. Hans familj var en fattig arbetarfamilj och hans uttagningar till landslaget gör hela staden stolt. Även om Zhirkov lämnat både småstaden Tambov och det fattiga livet bakom sig är han en tidigare arbetarklassunge som Spartak Tambov är stolta över att ha fostrat. Det blir ett bevis för många att klubben kan vara den språngbrädan ut i elitfotbollen som så många drömmer om.

Den andre spelaren har inte alls ett lika högt anseende hos Tambov-borna. Dmitri Sychev, som spelar i Lokomotiv Moskva sedan 2004, dök upp samtidigt som Zhirkov i Spartak. Sychev stannade bara i ett år och gick till Spartak Moskva där hans gjorde mål i varannan match. Han flyttade vidare till Frankrike och Marseille men hade inte samma lycka där och flyttade tillbaka till Moskva, nu för spel i Lokomotiv. Men Sychevs korta sejour i Tambov fick inte befolkningen att hylla honom lika mycket som Zhirkov. Hans brist på lokalförankring fick Tambov-borna att se honom som vem som helst, även om det är en duktig anfallare som är en av det väldiga landets bästa.

Huruvida Zhirkov någonsin kommer att uppnå samma legendariska lokala status som Antonov och rebellerna under 1920-talet kan diskuteras. Men han kommer säkerligen att kommas ihåg som en mycket mer glamorös och Tambovin än Sychev. Zhirkovs hårda arbete och mentala inställning sammanfattar den glömda staden i historieböckerna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: