Symboler i fotbollen

Nu har Prins William och Kate Middleton varit gifta i en vecka. Förra fredagens bröllop var ett världsskådespeleri med en tv-publik som uppskattades till upp mot 2 miljarder tittare. Så stort tittarantal brukar vanligtvis vara vigda för idrottsevenemang som VM-finalen i fotboll vart fjärde år.

Dagen efer, den 30 april, bar Glascow Rangers kapten David Weir en matchtröja med en gratulationshälsning till William och Kate. I en av de mer bisarra hyllningar till det kungliga äktenskapet tog kaptenen tillfället i akt för en hyllning. Inte nog med lördagens 5-0-seger mot Motherwell, Weir hade broderad text vid sidan av klubbmärket med meddelandet ”Grattis William och Catherine, 29 April 2011”.

Den hyllning var så oväntat att Rangers Manager Walter Smith erkände att han inte hade någon som helst kännedom om det före eller efter matchen.
– Jag visste inte att det var där, kommenterade han smått förvirrat till journalisterna efter matchen.

Men medan just denna känsla och meddelande var rätt så oförargligt, förnyar det ändå frågor om lämpligheten av vissa symboler och meddelanden inom fotbollen.


Rangers har en traditionell anknytning till den brittiska monarkin. Trots omfattande skotsk fientlighet mot engelska familjehierarkin använder deras fans sin brittisk-het som en symbol för klubben. När Rangers spelade mot ärkerivalen Celtic förra veckan lämnade klubben 40.000 Union Jack flaggor på läktarplatserna för att fansen skulle ha något att vifta med.

Men bortsett från det faktum att Weirs hyllning var ett brott mot FIFA: s reglemente, vilket begränsar spelare från att göra religiösa, personliga eller politiska uttalanden, ansåg några att budskapet var en onödig politisk provokation.

Politik och nationalism på fotbollsmatcher är inte heller alltid så subtil.

Fransk fotboll har dragits in i kontroverser sedan förra veckan, när en grävande rapport offentliggjordes. Förbundets tjänstemän hade kommit överens om att begränsa antalet svarta och arabiska framtida fotbollsspelare. Rapporten möttes av arga och upprörda meningar från högre tjänstemän. Känslorna som kan utmynna i sådana planer är inte unika för Frankrike. När Mario Balotelli spelade för Italien i en vänskapsmatch mot Rumänien förra året hånades han av fans av båda lagen, bland annat en grupp Azzurri-supportrar som skanderade ”Svarta italienare existerar inte.”

Några flaggor bär mer symbolik än andra. Supportrar till Ajax har en förkärlek till Israels flagga, som de hävdar symboliserar Amsterdamklubbens judiska rötter. Men medan de flesta Ajax fans är inte judisk, har det inte hindrat rivaliserande supportrar från att skandera antisemitiska ramsor.
Och om man anser Rangers beslut att dela ut tusentals unionens Jacks fel, något som journalisten Matt Dickinson kallade ”provocerande symboler för tribalism”, då kan det diskuteras om den katalanska flaggan i Barcelona matcher är en liknande provokation, inte minst nu i den vunna Champions League-semifinalen mot deras ärkerivaler, Real Madrid. När Spanien vann VM-finalen i somras, firade Carles Puyol och Xavi Hernandez med Kataloniens flagga, inte Spaniens. Var det bara regional stolthet, eller ett politiskt uttalande?


Och vem får bestämma om det är det ena eller det andra?

Bevakningen av symboler inom fotbollen har inte alltid heller fungerat bra. UEFA bötfällde komiskt Bayern München-fans efter att ha rullat ut en banderoll där det stod ”Romani ITE domum”, Romarna gå hem, under ett besök av AS Roma i september, uppenbart ovetande om att det var en hänvisning till Monty Python filmen ”Life of Brian”…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: