På Balkan, mer än någon annanstans, är fotboll en fortsättning av kriget, om än med andra medel. Det finns en lång historia av våld bakom kaoset på Belgrad stadion. Detta är egentligen bara första gången det har tagit en mycket nutida, om inte framtida, skepnad genom en drönare med en flagga.
Hela tisdagskvällens incidenter har grott med månghundraåriga groll och rivalitet som senast utbröt i krig i slutet av 1990-talet mellan Serbien och etniska albaner i Kosovo. En väpnad konflikt där 10 000 människor dödades och Nato gav sig in i den och tog till bombningar av Serbien för att få slut på konflikten.
Tisdagens, redan innan matchen drog igång, laddade möte avbröts i den 42:a minuten då en drönare, en slags radiostyrd helikopter, flög in över fotbollsplanen och ner från flygfarkosten hängde en flagga med motiv över ett ”Storalbanien” inklusive Kosovo och delar av Makedonien. På ömse sidor av kartan var porträtt av två hjältar från Albaniens självständighetskrig mot det Osmanska riket. Storalbanien är något som albanerna trodde skulle bli verklighet efter kollapsen av Osmanska riket 1912-
1913. Något som aldrig blev och då också ett nederlag och något som vissa albanska grupper aldrig har glömt.
På liknande sätt har serberna inte glömt, eller accepterat, att landets geografiska karta ritades om och Kosovo 2008 blev självständigt. Självständigheten är ett faktum som stora delar av världen erkänt, dock varken Serbien eller Ryssland. Serbiska nationalister betraktar Kosovo som födelseplatsen för sin kultur. Det viktigaste datumet att uppmärksamma i den serbiska nationalismen är förlusten av en strid 1389 i Kosovo, en konflikt som anses ha varit början på slutet för ett större
Serbien.
En av världens mest ökända huliganledare, Ivan Bogdanov, som ledde planinvasionen i tisdagskväll är inte bara en del av den mest våldsamma och fruktade Röda Stjärnan-supportrarna. Han är också en del av rörelsen 1389, en högerextrem nationalistisk grupp som varit inblandade i kravaller mot kosovoalbaner och deras västerländska allierade. Utifrån det är Bogdanov ännu en nyckelperson i en tradition av en blandning mellan fotbollshuliganism, nationalistiskt och högerextrem politik.
En av de större våldsammare incidenterna, som kan ha varit en parameter i att Balkankriget senare utbröt, skedde 1990 då sammandrabbningar mellan Zagreb och Belgrad-supportrar utbröt i den kroatiska huvudstaden. Den mest våldsamma paramilitära ledaren för den kroatiska och bosniska sidan i kriget på 1990-talet, Zeljko Raznatovic, mer känd som Arkan, var ledare för de mest våldsamma Röda Stjärnan-supportrarna, Delije. Från Delije rekryterade Arkan de mest våldsamma till sin egna paramilitära grupp, tigrarna. En grupp som mördade och plundrade sig igenom Jugoslaviens ruiner fram till att Arkan 2000 mördades i Belgrad.
Bogdanov har sedan dess då och då beskrivits som Arkans tronföljare och den nya ledaren för tigrarnas likasinnade. Framför allt ideologiskt men ibland även militärt.
Både inför och efter tisdagens avbrutna match var det och är det upp till de respektive lagkaptenerna att påminna folk om att det skulle handla om en fotbollsmatch och
inte någon maktuppvisning i det serbisk-albanska territoriella fejd.
Den albanska kapten, Lorik Cana, tackade sin serbiska motsvarighet, Branislav Ivanovic, för att serbiska spelare hade skyddat sitt lag på planen, både från instormade åskådare och inkastade saker. Ivanovic beklagade att det kommit att handla om andra saker än fotboll.
– Det viktigaste för oss är att vi stod upp och hjälpte det albanska landslaget och som ett lag stöttade vi dem. Vi beklagar att fotbollen presenterades som en sekundär fråga här.
Sanningsvittnet 